Kanada är världens, till ytan, näst största land efter Ryssland. Med sina 34 miljoner invånare är det också ett av världens mest glesbefolkade länder. Landet gränsar till Atlanten i öst, Stilla havet i väst, USA i syd och sträcker sig nästan ända upp till Nordpolen i norr där det utgör en del av Arktis. Kanada är en federation som består av tio provinser och tre territorier.
Tidigare bestod Kanada av franska och brittiska kolonier och än i dag pratar stora delar av befolkningen franska, främst i Québec. Sedan 1867 är landet en parlamentarisk demokrati. Parlament finns i huvudstaden Ottawa.
Språkkunskaper och antagningskrav till skolor i Kanada
Specifika antagningskrav på college och universitet i Kanada varierar från skola till skola. Det finns inga generella inträdesprov utan varje skola har sina egna bestämmelser för ansökningskrav. För att komma in på ett kandidatprogram på universitetet ska man dock ha grundläggande behörighet, precis som i Sverige. För att komma in på ett magisterprogram måste den som ansöker ha en godkänd kandidatexamen i ämnet, och för doktorand en godkänd magisterexamen.
De engelsktalande skolorna i Kanada kräver att man genomfört ett godkänt språktest, TOFEL eller IELTS, om man inte har engelska som modersmål. För de fransktalande skolorna finns inga sådana test, istället bedöms varje students språkkunskaper individuellt. För collegeutbildningarna är oftast inte språkkraven lika höga.
Utbildningssystemet i Kanada
Kanada har 13 olika utbildningssystem, tio för provinserna och tre för territorierna. Alla Kanadas utbildningssystem är kända för att ha en hög standard. Kanada är ett av världens mest högutbildade länder, då 6 av 10 vuxna mellan åldrarna 25 och 64 år har tagit examen i någon typ av eftergymnasial utbildning. Kanadas utbildningssystem lockar människor från hela världen. 2006 hade landet över 80 000 internationella studenter vilket motsvarar 7,7 procent av totala siffran studenter i landet.
Det finns olika typer av eftergymnasiala utbildningar i Kanada, både offentliga och privata. De privata behöver inte följa det regelverk som de offentliga gör. Det finns också skillnader mellan Kanadas colleges och universitet. Kanadensiska colleges har främst yrkesutbildningar vilka i regel är två år långa. På universiteten får du en akademisk examen och utbildningarna har oftast högre antagningskrav än college.
Universiteten i Kanada
Antalet studenter på universiteten i Kanada varierar mellan några hundra till 35 000 studenter och erbjuder över 10 000 olika utbildningsprogram. En kandidatutbildning är vanligtvis i tre till fem år. För magisterutbildning i Kanada läser du oftast två extra år och doktorand blir man efter ytterligare 4-5 års forskning och studier. Vissa utbildningar erbjuder också diplom- och certifikatutbildningsprogram.
Kanadensiska universitet erbjuder ofta idrottsevenemang, studentboende, rådgivning, stipendium och workshops till sina studenter. Skolåret varar mellan september till maj och är indelat i antingen två eller tre terminer. Undervisningsspråket är antingen på engelska eller franska.
Skolavgifter i Kanada
Skolavgifterna i Kanada varierar beroende på skola och provins/territorium . År 2007 och 2008 var genomsnittsavgiften för ett universitetsprogram 4 524 kanadensiska dollar per termin. Collegeskolorna har oftast lägre avgifter.
Att tänka på är att kostnader för transporter, kurslitteratur, boende, mat samt sociala aktiviteter tillkommer utöver skolavgifterna.
Lån och stipendium
På de olika skolornas hemsida kan du oftast hitta information om hur stora utgifter du kan räkna med under ett skolår. Kontakta CSN för att få en bedömning om huruvida du är berättigad till studiemedel eller inte för att studera i Kanada. Denna bedömning är nödvändig att ha när du ska söka studentvisum inför dina studier i Kanada.
Om du har planer på att studera i Kanada kan du alltid söka stipendium. Ett stipendium är ett ekonomiskt bidrag som man ansöker om hos exempelvis stiftelser, föreningar, företag, banker eller branschorganisationer.
